Berättar om mig själv

Nå Sofié, hur skulle du beskriva dig som människa?

Troligen den fulaste frågan jag fått, men med lite betänketid har jag nu kommit fram till ett svar...

Jag är nog en person som försöker att vara mig själv så gott jag kan. Visserligen anpassar jag mig efter den andre ang samtalsämne och lite i beteende. Det viktigaste för mig är att jag känner mig bekväm i situationer.

Är jag med nytt folk, eller människor jag tidigare haft en konflikt med kan många tro att jag är blyg, men egentligen observerar jag den/dem andre. Är inte den som vill öppna mig dirrekt för någon. Jag väljer mina kompisar, de är inte dem som väljer mig! Är det någon som inte når upp till det jag förväntar mig av en kompis så väljer jag bort dem. Mycket logiskt. Men jag tycker också att alla är värd en andra chans, ryker den är bye bye my love!



När man väl känner mig kan jag vara en jävligt irriterande person. Jag har mina åsikter och älskar att diskutera om någon strider emot dem! Älskar att prata med lyssnar också gärna om någon vill få ur sig någonting. Tycker om att skryta gör jag också, speciellt om jag lärt mig nått nytt eller att det visat sig att jag kan och är duktig på någonting.
Pratar ofta om killar gör jag med! Killar är Guds gåva till alla fyr elskere här på jorden. haha, nej nu ska vi inte va sånn..

Rodnar gör jag rätt ofta, speciellt framför killar som ser jävligt bra ut, pratar på det där charmiga sättet och kollar rakt in i ögonen utan att släppa blicken. Usch, hemsk situation säger jag bara!

Bjuder ofta på mig själv (vilket jag går och har ågren för i månader efteråt) men de e ingen big deal.
Jag respekterar dem som respekterar mig. (Behandlar altså folk som jag själv vill bli behandlad).

Där har ni mig. Vilken lyckloigt lottad person jag måste vara för att vara jag!